Hauw jo doin?

Piteå, Piteå, Piteå. Min alldeles egna hemstad. På ett sätt ett sketen liten håla uppe i norr. På ett annat sätt paradiset på jorden. Ni andra uppvuxna i en småstad vet vad jag menar. Här finns inget att göra 335 av årets 365 dagar. Här finns allt att göra de övriga 30. Antingen när snön ligger vit på taken och endast tomten är naken(?) eller när staden Dansar och Ler.

Det här året fick jag dessutom äntligen (Äntligen!) med mig besök upp. Ett utmärkt tillfälle att visa nya personer min födelseort och kväva fördomar men också ett fint tillfälle att själv få läsa på lite eller bara nostalgisera (nytt ord: 1) mig.

De medföljande var:
Peder 'paddan' Gustavsson - Kärlekskrank velocipeder med nyfikenhet på piteälven, tystlåtna norrländska svarsalternativ, Captain Morgan och The Sounds. Tidigare aldrig varit norr om Sollefteå.

Micke 'Apan' Helm - Fiskarsugen göteborgare med nyfikenhet på inbyggda hamburgertallrikar, Trivial Pursuit, blodpalt, Stockholmskor och Raubtier. Tidigare aldrig varit norr om Åre.

Sanna 'Orup' Thorén - Almoust Famous-älskande uppcoming star med nyfikenhet på garaget, mygg, gröt och Oscar Linnros. Tidigare aldrig varit norr om Karlstad(?)

Andreas 'Snook' Wiktorsson - Halländsk svärmorsdröm med nyfikenhet på Sävar, havsbad, charmiga norrländska servitriser, bifftomater och Helt Off. Tidigare aldrig varit norr om Hudiksvall.

Bubblare:
Julia 'Tjockisen' Johansson - Gravid pingla på väg hem till mor
Daniel 'Commando' Magnusson - Skäggig kille på väg hem till mor

En brokig skara personer alltså. Alla med mål att besegra myten om ett tystlåtet, kallt och myggigt Norrbotten. (Handen upp alla som tycker detta stämmer?).
Istället fick gänget uppleva ett soligt, varmt, glatt, spralligt, förväntansfullt och genuint trevligt Piteå i sitt allra bästa humör under i alla fall fem av de dagar staden är värd att vistas i per år. Staden är otroligt mysig och inbjudande sommartid. Speciellt när det är regn och oväder i övriga landet.

Tillsammans hann vi bada på Pite Havsbad, äta både palt och blodpalt på Palzerian samt stekt (wokad) palt på festivalområdet, höra ett "tchoo", få ett (Ett!) myggbett, se årets roligaste youtubevideo, skåla med nyfikna bordsgrannar, bada i piteälva, se Micke Renberg, äta på Frasses, Sunes och Big Boy (vilken var bäst?), lyssna på ett antal konserter, dansa tecno, köra radiobil, se en stor uppblåsbar dinosaurie, gräla men löst konflikten, dricka öl, dricka whiskey, dricka sprit, dricka, dricka, dricka, dansa, sola, le, grilla, sjunga, besöka en kyrka, sitta i Södra Hamn, förfesta, lyssnat på Aqua, fått kärringstopp (Daniel - Andreas 6-2), skrattat, legat på gräsmattan, spelat boll, sjungit till Rage against the machine, sett talangjakt, firat en ettårsförlovning, klippt gräset, fått snygga magplask, vattnat blommor, kört bil, upptäckt Kent, träffat en massa (nya) vänner, sett två utställningar, how you doin?, fått en intervju, ätit en krämbulle och en massa, massa mer. Och så bra det var!

Nu känner ni till stället. Nästa gång lägger vi på pitemålet, lösgodisbutiken med 1000 sorter och röjer som fan till kl.12:45 dagen efter!

När detta skrivs sitter jag i en lägenhet i huvudstaden och inser vilka vänner jag har. Det är inte utan att jag saknar er. Så skönt, så lätt, så rätt att stolt få visa just er min hemstad*, mitt barndomshus och mina barndoms ägor. Som en liten idyllisk ickekärnfamilj (nytt ord: 2) i det pittoreska villakvarteret där allt bara flutit på hellwittanch (pitemål) bra har vi nu Gjort allting själva nere vid Piteälva och just nu känns det väldigt tomt. Vad hände egentligen? Bara att behöva tänka själv känns som en lång nostalgisk baksmälla i sig. He é int lätt!

Nu ska jag göra Stockholm! Synd ni inte är här men jag ska fan ha roligt ändå.

* Den nakna sanningen - På ett naket, ärligt sätt. Utan att överdriva genom att visa er både fram- och baksidor, för- och nackdelar. Så att ni själva kan bygga er egen uppfattning. Piteå - bra eller dåligt? Upp till er. Så länge ni hade lika kul som jag så är jag nöjd!