Close encounter

Det här är historien om en kompis till mig.

Glad och lycklig satt han i en göteborgspark drickandes en folköl i solen med sina vänner.
Samtalet gled in på Västtrafik och åka kollektivt varpå min vän säger:
- Jag tjuvåker. Orkar inte köpa nytt månadskort en vecka innan semester och alla andra alternativ är dyrare än månadskortet. Sjukt!
- Hur vågar du, replikerade en annan vän. Kostar ju fan 1200 om man åker dit. Farligt att chansa.
- Äsch jag har koll, sa min vän. Sitter med tummen på mobilen för att kunna skicka en sms-biljett i fall det blir kontroll. Då hinner jag få ett kvitto innan de hinner fram till mig.
- Men du måste ha fått kvittot före du kliver på. De kollar klockslaget. Och inte alltid kvittot kommer direkt...
- Äh, det orkar dem aldrig. Det är idiotsäkert.

Timman går och min vän sätter sig på vagnen varpå det, naturligvis, blir kontroll. En civil sådan.
Mitt emellan två hållplatser stormar fem civilklädda människor upp från sina platser och kräver färdkvitto. Som en dåre trycker min kompis febrilt på skickaknappen på mobilen (kod och telenummer redan förinslaget). Hinner kontrollanterna se att detta skickas nu och inte före resan? Kommer de se klockslaget? Ser de att pulsen stigit i skyarna? 1200 spänn!! Faaaan!

Efter att ha missat skickaknappen två gånger och närapå raderat meddelandet går det till sist iväg. Sekunderna innan kvittot anländer känns som år och precis när kontrollanten kommer fram kommer det.
- Här, titta. Jag har betalt via mobil!

Kontrollanten tittar misstänkt på min vän och sedan på mobilen. Han rynkar pannan tar mobilen i sin hand och rådfrågar sin kollega.
- Okej, tack tack, säger han och går vidare.

Kvar i vagnen sitter en nervös, stirrig, skakig men lycklig kille över uteblivna böter....

För övrigt anser jag att det är för jävla irriterande att behöva ställa sig upp på bion hela tiden för att folk hela tiden ska passera in och ut i raderna!