Fästing

Någonstans på detta ben satt min första fästing innan Julia slet bort den. 2009-05-31!

Enough said!

Campéones!

Karibien

"Tänk att anlända till Havanna, Kuba. Du går igenom passkontrollen, letar upp väskan och beger dig mot närmast taxi. Här skall has semester!
Du sträcker ut handen och visslar till dig en taxi som ska ta dig till ett pensionat du fått nys på av vänner och som du via nätet bokat rum på. Resan tar inte överdrivet lång tid men du hinner fundera om inte detta var lite långt från cecntrum. Men samtidigt fascineras du över den vackra naturen och den underbara stranden som bara kommer närmare. Plötsligt stannar taxin till och genast ser den tråkiga bilfärden så mycket mer värd ut. Framför dig ligger ett av de äldsta och vackraste hus du sett. Helt byggt i trä och med en stor veranda. Och med stranden liggandes alldeles bakom huset. Fantastiskt.

I entrén möts du av en glad piccolo med namnet Andreas. Med ett vänligt leende hälsar han dig välkommen, bienvenido, och släpper in dig samtidigt som du måste kliva över en sovande gringo med namnet Micke för att nå receptionen. Där hälsar en glad och vacker Julia på dig samtidigt som personalchef Thid beordrar piccolo nummer två - peder - att bära upp dina väskor till ditt rum. Señor Thid tar dig i hand och hälsar på utmärkt engelska att han å pensionatets vägnar hoppas du ska trivas innan han visar dig till ditt rum.

På plats i rummet fascineras du av hur vacker det är med utsikt över den vita, milsvita stranden, det turkosa havet och de svajande palmerna. Rummet håller även det hög klass och du blir redan här förtrollad. Nu ska det bara ätas en smula mat så ska det här bli bra tänker du.
På väg ner till lobbyn stöter du på ägaren - Robert Johansson - och du kan inte låta bli att gratulera till ett fint pensionat, trots att du egentligen just anlänt. Hit vill du självklart återvända och du kommer rekommendera alla dina vänner att återvända.
Señor Johansson tittar dig vänligt men bestämt i ögonen, tackar ödmjukast och tillägger att:
- Är du nöjd nu så kan jag meddela att detta bara är början på din vistelse. Tänk då på det som komma skall amigo!"

Säg mig - Allt detta kan bli sant! Eller hur?

Uppdrag Granskning

Alla ni som såg onsdagens Uppdrag granskning på SVT vet vad jag talar om när jag säger att det var det roligaste jag sett på länge. Scenariot var som följande:

* Polisens Insatsstyrka hade fått larm att en yngling hotade sin familj med en pistol i ett radhusområde i Luleå.

* Polisen åkte till villakvarteret för att ta hand om ynglingen. Enda problemet var att den mest meriterade insatsledaren suttit på krogen och spanat på en annan kriminell med resultatet att han var berusad. Inte bra.

* Polisen gör sig redo att storma huset när den misstänkte plötsligt kommer ut på gatan med vapnet i handen. Poliserna blir överraskade. Den berusade insatsledaren står 100 meter ifrån och ser allting hända. Han är alltså inte inblandad i fortsättningen.

* Poliserna blir rädda men kan inte skjuta varningsskott eller vådaskott eftersom de står i vägen för varandra. När en av poliserna till sist kan skjuta så kommer han åt automateld och bränner av 30 salvor mitt i bostadsområdet. Samtliga skott missar den misstänkte men träffar istället bilar och hus i närheten. En annan av poliserna får då skottläge och skjuter den misstänkte med två skott i benet.

Naturligtvis är detta en ganska allvarlig och tragisk händelse på många sätt men det roliga i berättelsen är den misstänkte. Vid en intervju med honom så säger han i efterhand med stor inlevelse att:

- Joo, no förstå ja polisen nog. Jag viftade ju med ett vapen.

- Men de skjuter ju över 30 skott efter dig?

- Jo men ja va ju så full och hade dessutom vapen. Ja förstå att de sköt. De skulle jag också gjort!

Historien är mycket längre men detta var den roliga kontentan av det hela!

Så underbart med män av karaktär och som står för det de gjort. Ärliga norrländska män ska det vara! Enjoy!

Spring Spring Spring

Veckan har verkligen gått i löpningens tecken. Först och främst Göteborgsvarvet (21km) där jag igår kämpade mig igenom största staden på Sveriges baksida på för mig utmärkta 2.00.56.
En härlig känsla som skulle vara bättre om jag fått komma under de två timmar jag så länge kämpat för. Istället är det bara att konstatera att det är den där sista kilometern på halvmaran som sätter käppar i hjulet på nytt. Bittert men ändå okej för på slutet var jag så jävla trött att jag inte kunnat spurta en hundradel snabbare.

Ska man sammanfatta loppet så bjöd det i alla fall på pigg löpning från min sida genom Slottskogen, Majorna, över Älvsborgsbron, in på Hisingen och ända fram till Lindholmen innan orken började tryta. Men konstigt nog bara temporärt. För när orkerstrarna satte igång samtidigt som jag fick tidrapporter om att jag låg bra till piggnade jag till. Därför gick det fortsatt utmärkt till Göta Älvbron, över den och till Lilla Bommen innan jag på nytt tröttnade. Därefter blev Avenyn och Vasagatan en enda lång kamp och min tidigare så graciösa löpning på Övre Husargatan blev nu istället en långa blodsmakande stappling. Så också målrakan in på Slottskogsvallen igen där jag alltså missade mitt mål med 56 sekunder! Resten vet ni.

Tack alla som hejade på mig, ni gjorde verkligen min dag. Och jag kom inte sist bland mina vänner i mål heller! Trots Jullans vidriga 1.43.
Nu kör vi mot nästa år!

Veckans andra löpning blev på onsdagen då Holy Divers inkasserade ännu en förlust i Korpserien. Laget är emellertid på uppåtgående och vi kämpar väl så snart, snart, snart kommer första segern. Det är jag säker på! Undertecknad måste bara, bland annat, skärpa till sitt spel...och humör. Framåt Holy Divers och tack för bilden Andreas!

Det var di hele!

Ps. Norges vinnande Fairytale är ju faktiskt riktigt bra!

Helt borta

Lost är slut, Lost är över. Neeej. Får inte vara sant!

Igår sändes sista avsnittet av säsong fem och det som förut var bra är nu sjukt mycket bättre.

Hur ska jag kunna vänta tills 2010 innan avslutande säsong sex går igång?! Stämmer det verkligen Fredrik?

Gaah. Måste ha en ny hobby dryga halvåret framöver!

Korpen

Vad är det som kan engagera som få andra kan?
Vad är det som kan få vuxna men att tappa all form av besinning som andra inte kan?
Vad är det som kan få vuxna män att gråta av bedrövelse?
Vad är det som kan få vuxna män att gnälla, tjuvnypas, skrika, gorma och nästan slåss?
Korpfotboll så klart!
Man måste älska det!

Bilder kommer. Så fort Andreas lägger upp dem vill säga...

Nutidshumor

Svinkul...

Matchernas match!

Lagen som älskar att hata varandra. Barcelona och Real Madrid.
Igår var det match. Och vilken underbar match. 2-6 i lejonets gryta! 2-6 på bortaplan i Madrid. 2-6 till Barcelona. Gott!

Våga vägra kollektivt!

Den här veckan har verkligen varit ett helvete vad beträffar den Göteborgska kollektivtrafiken. Och ni som vet att den ofta håller dålig klass kan ju bara föreställa er hur illa en helvetesvecka är.

* I tisdags var det en krock i Brunnsparken vilket fick Mr. Johansson att tvingas hoppa av vid Nordstan och sen åka runt hela stan bakvägen för att komma till Korsvägen.

* I onsdags var det ny krock i Brunnsparken vilket fick min färdväg från jobbet i Tuve till Holy Divers korpmatch i Frölunda att se ut som följande: Buss 135 Grimbo-Backaplan, Buss 99 Backaplan-Brunnsparken, Buss 16 Brunnsparken - Chalmers, Spårvagn 8 Chalmers - Marklandsgatan - varpå vagnhelvetet måste vända för att den är försenad på grund av olyckan, Ny Spårvagn 8 Marklandsgatan - Musikvägen. En 45 min. resa som idag tog när 90 min. Och det värsta är att ingen protesterar. Alla är vana vid skiten! Var är extarbussarna, högtalarutropen, ursäkterna???!! Grrr!

* Och idag var det dags igen. 1 maj. Hela innerstan avspärrad. Vagn bakvägen igen med två byten som resultat för att komma in till skiten. Tur det är sommar!

Slutsats - Gräv ner skiten!